Löner Arbetsvillkor Barnarbete

Personliga reflektioner från mitt fabriksbesök hos Seduno, Phnom Penh

Sedudo Supplier har varit en av våra leverantörer i Kina i många år. Under 2012 startade Seduno Supplier även upp en första fabrik i Kambodja och under 2014 öppnade man ytterligare en. I mitten av december fick jag möjligheten att besöka den senast uppstartade fabriken, i vilken H&M står för cirka 50% av den totala produktionen. Några exempel på andra varumärken som också producerar i samma fabrik är bland andra C&A, Zara och Esprit.


Just den här fabriken specialiserar sig framförallt på materialet jersey samt sportkläder. Fabriken har även en automatiserad skärningsprocess och till viss del även en automatiserad printing-process. Fabriken, Seduno Supplier, är en av H&M:s strategiska leverantörer, vilket innebär att 50% av deras produktion sker för H&M. I fabriken finns tre olika fackföreningar representerade, varav cirka 40% av arbetarna är anslutna till någon av dessa.

 

När jag kommer in i fabriken möts jag av lugn musik och sval luft. Det är en harmonisk stämning, och miljön upplevs som strukturerad och trevlig. Det är stora öppna ytor och jag ser många automatiserade maskiner där det står en till två personer och jobbar. Jag tittar vidare och ser sömmerskor som sitter och syr. I den stora salen är det 42 rader, med 38 sömmerskor som sitter och syr på varje rad.

 

Under mitt besök får jag en kort pratstund med fabrikschefen. Han berättar för mig att de har möten med representanter från fackföreningarna cirka en gång i månaden, tillsammans med hela ledningsgruppen. Jag undrar vilka frågor som brukar komma upp på de här mötena och han svarar då att de till exempel ganska nyligen bland annat har diskuterat temperaturregleringen i fabriken. De har för närvarande både luftkonditionering och fläktar, men som ändå behövde kompletteras då de inte riktigt nådde hela vägen ut i alla lokaler och utrymmen. För att lösa situationen har man vidtagit direkta åtgärder, genom att ställa upp tydliga rumsavdelare för att hålla den kalla luften inne.

 

Vi pratar vidare om hur arbetsvillkoren ser ut och kommer in på lönefrågan. Textilarbetarna i den här fabriken tjänar i genomsnitt, utan övertid, cirka 310 dollar i månaden, vilket motsvarar ungefär 2850 kronor. Minimilönen i Kambodja är 170 dollar, cirka 1500 kronor. Enligt Sveriges konsumenter, definierar de att en levnadslön i Kambodja borde ligga på 2600 kronor, vilket textilarbetarna i den här fabriken således når upp till.

 

Fabrikschefen berättar även att de genomför en ”Fair Living Wage”-undersökning två gånger per år, då textilarbetena får möjlighet att svara på frågor relaterade till lön och arbetsvillkor. Jag får titta på undersökningen, som visar tydligt att majoriteten av textilarbetarna är nöjda med såväl lön som arbetsvillkor. Fabriken har haft cirka 1% personalomsättning de sista månaderna jämfört med betydligt högre samma månad 2017. Fabrikschefen berättar att innan de införde ett eget bonussystem var motsvarande siffra hela 12%, vilket tydligt visar att det implementerade bonussystemet har effekt på både produktivitet och lojalitet.

 

Jag blir imponerad över hur det ser ut i fabriken, hur arbetsförhållandena är och hur lönenivån ser ut. Detta trots att vi på H&M tidigare har gett fabriken låga poäng i vårt senaste protokoll, då vi ansåg att det ännu fanns stor potential när det kommer till att utveckla vissa faktorer inom hållbarhetsområdet ytterligare. Med detta i åtanke, blir jag personligen imponerad över vilka krav som ställs på de leverantörer som vi väljer att samarbeta med och hur vårt arbetssätt konkret bidrar till att driva utvecklingen framåt.

 

Varför fick då denna fabrik lägre poäng när vi gjorde vårt senaste protokoll? Det här var ju ingenting som jag kunde se med blotta ögat när jag besökte fabriken, så jag ställde frågan till min kollega Aureliele som jobbar inom hållbarhetsteamet på H&M:s produktionskontor i Kambodja. Aureliele förklarar för mig att fabriken idag inte har någon heltidsresurs dedikerad för hållbarhetsfrågorna och att de inte heller har satt en tydlig plan framåt hur det ska driva energieffektivisering samt omställning till förnyelsebar energi. De upplever inte heller att de har möjlighet att implementera vårt befintliga lönesystem, då de nyligen lagt om sitt bonussystem, vilket de anser vara ett välfungerande system för att mäta produktivitet hos textilarbetarna samt ge bonus baserat på det. Enligt Aureliele ser de egentligen inget problem med fabrikens nyinstiftade bonussystem, men däremot upplever vi inte att systemet är hållbart i längden, då vi anser att det är viktigt att lönen också ska baseras på erfarenhet och kunskap. Aureliele berättar också att de ska ha ett möte med ledningen morgonen därpå, för att diskutera och sätta upp en plan för hur de ska gå vidare.

/Felicia Reuterswärd, Hållbarhetschef H&M Sverige

 

Vad undrar du?

Vi får många frågor av våra kunder kring hur mode kan vara rättvist och jämlikt och dessa frågor är oerhört viktiga för oss

Ställ din fråga